månadsarkiv: mars 2018

NY STATISTIK VISAR PÅ KATASTROFSIFFROR FÖR KVINNORS FÖRETAGANDE

Svenska kvinnor väljer bort företagande, någon annan slutsats går inte att dra, av den färska statistik som jag specialbeställt från SCB och som jag presenterar idag. Den visar hur många kvinnor som är heltidsföretagare, normalt redovisas enbart hur många företag som drivs av kvinnor, oavsett hur lite eller mycket de omsätter. Här har jag satt gränsen till minst 1 miljon kr, vilket är vad som minst krävs för att kunna ta ut en liten lön. Siffrorna förskräcker och det är ett problem eftersom förmögenhetsbildningen blir extremt ojämställd. Min granskning visar bl a att:

  • Det finns bara 660 kvinnliga företagare i hela landet som omsätter mer än 25 miljoner kronor. Det finns 10 gånger fler män, drygt 6 000. De flesta av dessa kvinnor driver livsmedelsbutik
  • Kvinnor bara äger 16,7 % av alla företag, och inte 30 procent (som är siffran när man räknar alla oavsett omsättning)
  • Till och med inom de traditionellt kvinnliga verksamhetsområdena, utbildning och vård och omsorg, dominerar männen som företagare.
  • I startupvärlden med de mest innovativa företagen som varje år utses av 33-listan, är andelen kvinnor enbart 7 procent.
  • Vissa ljusglimtar finns. Mellan 2011 och 2015 har kvinnor ökat sitt heltidsföretagande med drygt 20 procent, medan motsvarande ökning bland männen är bara sju procent. En stor del av detta kan härledas till att det blivit tillåtet att driva företag inom vård, skola och omsorg

Är kvinnan eller politiken problemet?

Är det då kvinnan själv eller politiken som gör att företagandet är så ojämställt? Och är det överhuvudtaget ett problem?

Jag menar att det är ett mycket större problem med ojämställt företagande än vad gemene man kanske tror. Det beror på att företagare som lyckas och växer i omsättning fortfarande är det allra bästa sättet att bli rik på. Det leder därmed till att vi får en extremt ojämn förmögenhetsbildning, där männen via sitt företagande uppskattningsvis äger mellan 80 och 90 procent av förmögenheterna (oräknat arv och bostadsaffärer) och kvinnor bara 10–20 procent.

Och visst har politiken betydelse. Politiken har lyckats när det gäller att göra det tillåtet att driva företag i det som tidigare enbart fick utföras i offentlig regi och genom rut-avdraget. Samtidigt är det betydligt mer politiskt riskfyllt att driva företag i dessa branscher än i andra.

Det finns dock mycket annat som politiken skulle kunna ändra på om man på allvar ville se fler kvinnor som företagare. Låta även alla företagare få full föräldrapenning och inte som idag låta den vara beroende av den lön man tagit ut. Man betalar ju igen senare i livet med motsvarande inbetalningar. Idag är skillnaden för stor jämfört med anställning för den som överväger företagande.

Särskilt i en framtid som nu väntas med digitaliseringens effekter och alltfler med lösare anställningsformer är det hög tid att med jämställda villkor bereda väg för ett samhälle där kvinnors företagande ökar väsentligt. Företagande ger nämligen möjligheter till ett betydligt friare liv, som så många efterfrågar idag.

MONICA RENSTIG, WOMEN’S BUSINESS RESEARCH INSTITUTE